Smiley Ray Cyrus - En svensk fanblogg!

20/21a Juni 2011. Hem ljuva hem.. Nya hem..

Vi satt på planet påväg till LA och jag var så upprymd av lycka och allt möjligt man kan känna på samma gång. Natalie och Carolina satt och bråkade bakom mig och pappa med mamma om vem som skulle få kolla på sin favoritfilm. Pappa satt och pratade om hur kul det skulle bli och att han förväntar sig att jag ska göra bra ifrån mig i skolan.

- Ja.. Alex, nu när vi landar så ska vi packa upp det mesta av flyttlådorna, och jag vill att du gör bra ifrån dig i skolan. Och du har ju MVG i engelska så jag tror inte att det blir några problem.
- Va..va? Ja.. ja visst.
- Lyssnar du ens Alex?

Han suckade och kollade framåt istället för att koncentrera sig på mina svar när jag ändå satt med mitt headset i öronen och drömde mig bort. Han tänkte väl att det ändå inte var någon idé att ens försöka prata med mig just då.

- Gumman kan du ta med Carolina på toaletten?
- Varför kan hon inte gå själv? Hon är 10 mamma.
- Hon är rädd för att gå ensam till toaletten på planet och jag måste passa Natalie.
- Pappa gå du, jag sitter ändå vid fönstret.
- Jaja, okej visst.. Som vanligt är det jag som får göra allting.
- Ha-ha jättekul pappa *skrattade lite lågt*.

Pappa kom tillbaka med Carolina efter några minuter och det var sent på kvällen. Klockan var halv 10 och det var en timme kvar tills vi skulle vara framme.
Timmen gick fort, tänkte inte på så mycket än att tiden skulle ticka iväg. Vi klev av planet och gick in till Arrivals lokalen och tog våra väskor ifrån det rullande bandet som Carolina älskar att sitta på, vilket man inte får dårå..
Vi gick iväg ut mot portarna och ut i värmen, även fast klockan nästan var elva så var det nog 25 grader varmt, och jag som hade jeans och tjocktröja på mig. Vi satte oss i taxin och åkte i tio minuter, sen var vi framme.. Till vårt hus, drömhuset.

- Herregud mamma, det är SÅ fint!
- Ja.. Visst är det älskling?
- Mhm.. Vet ni vart Jasmin bor?
- Ja, hon bor 1 kvarter bort, gå dit imorrn vettja. Hon blir säkert jätteglad.
- Jo det ska jag, jag vet inte vad jag ska säga.. Vi har inte pratat på nästan 4 veckor.
- Tänk inte på det gumman.. Det kommer att gå bra.

Vi tog in allt till huset och började packa upp ur lådorna. Pappa gick och fixade en liten madrass till Natalie och Carolina för att lägga dom. Mamma bad mig göra ordning toaletterna, vi hade 4, sen bad hon mig att ta hand om köket och plocka upp alla redskap. Allt det där var jobbigt, speciellt när det nästan var 12 på natten. Men jag var inte trött. Det tog ungefär 2 timmar för mig att bli klar, sen bad mamma och pappa mig att komma upp till övervåningen för att kolla på mitt rum. Dom hade gjort iordning 2 stycken, och jag fick välja mellan en av dom.



Jag tittade på båda rummen, det ena var väldigt rosa, och det andra var mer vuxet, jag kunde verkligen inte bestämma mig för vilket rum jag ville ha. Men jag bestämde mig för att ta det lite mörkare rummet. Jag kunde ändå få fixa till det som jag ville senare.

- Vad tycker du?
Sa pappa.
- Dem är jättefina, båda är jättefina, men jag vill inte ha det rosa rummet, jag vill ha det andra. Går det bra?
- Javisst, det går jättebra. Mamma och jag går och lägger oss. Dina lådor står där nere, du kan gå ner och hämta dom om du vill.
- Okej visst, tack mamma, tack pappa.

Jag gick tyst ner till undervåningen och hämtade mina lådor, gick upp och ställde dom i rummet. Jag var helt hundra på att internet inte skulle fungera då vi precis kom hit. Så istället gick jag in på toaletten, sköljde av mitt ansikte och gick och la mig. Mitt rum var väldigt stort, och mörkt. Men jag var bara glad att allt verkligen hände på riktigt.

Jag vaknade vid elva och sprang ner till undervåningen när jag kände doften av pannkakor, bacon och ägg, jag blev så sugen och satte mig i köket.

- Godmorgon gumman! Sa mamma och log.
- Godmorgon mamma.
- Har du sovit gott?
- Jarå, det har jag. Skulle jag kunna få lite frukost?
- Javisst, ta en tallrik så häller jag upp lite på den.
- Har ni redan packat upp allt?
- Ja det har vi. Vi gick upp vid 7.
- Gick ni upp klockan sju.. Haha var ni inte trötta?
- Nejdå. Här får du lite mat. Jag går ut till pappa och ungarna.
- Visst, gör så. Men mamma, funkar internet?
- Ja, pappa fixade till det imorse, tven funkar också, vi har alla kanaler som behövs!
- Okej, tack!

Jag tog min tallrik med mat och satte mig vid vardagsrummet och satte på tven. Letade efter disneychannel och hittade den. Det var Jonas LA på tv, nästa var Hannah Montana marathon, vilken tur för mig. Jag var också väldigt glad för att dom bara visar engelskt talande, i Sverige visade dom bara dubbat nästan hela tiden vilket störde mig.



Mamma kom in till vardagsrummet 2 timmar senare då jag fortfarande satt och kollade på Hannah Montana.

- Men Alex, har du inte gjort något annat än att kolla på TV?
- Va..? Va.. Nej..
- Jag tycker du kan plocka upp lite av dina grejer och börja fylla din garderob med kläder. Du börjar skolan nästa vecka också. Det är bara tisdag nu och Jasmin har ju redan börjat.

Jag tänkte inte på skolan just nu. Jag trodde inte vi hade flyttat hit ens, det kändes mer som en semester. Och att hon nämnde Jasmin skrämde mig lite.

- J-Ja..a visst jag fixar det nu.
- Bra. Sa hon och stängde av tven.

Jag gick in till köket och la ner allt jag använt i diskmaskinen, sprang sen ut i hallen, tog alla mina lådor och gick in på mitt rum. Jag hade fullt med kläder i typ 5 lådor, småsaker i 2 andra, datorn i en och en med en massa sladdar.



- Aleeex! Det är lunch!
- Jag kommer pappa!

Jag var nästan klar med alla lådor. Men jag sprang ner till köket och satte mig vid bordet.

- Vad blir det?
- Spaghetti med köttfärssås. Din mamma var och handla lite på Walmart.
- Okej, gott. Kan du ge mig lite tack?
- Visst, skicka bara tallriken.

Jag gav pappa tallriken och han hällde upp pasta med köttfärssås på tallriken och jag började äta. Jag var rätt hungrig efter att ha fixat med alla lådorna. Jag tänkte att jag skulle gå till Jasmin efter 3, hon kanske går i skolan rätt sent. Vi går andra ring eftersom vi fyller 18 iår, då brukar man gå sent, men jag börjar nästa vecka, så jag visste inte.

- Tack för maten, jag går upp och fixar mig. Ska till Jasmin snart.
- Varsågod gumman.

Sprang upp på mitt rum, fixade mitt hår och sminkade mig. Bad mamma följa med mig till kvarteret där Jasmin bodde. Hon gick med mig och pratade.

- Mamma vad ska jag säga?
- Tänk inte på vad du ska säga gumman, du fixar det här.
- Men vi har inte pratat på nästan 4 veckor.
- Det kommer gå bra, hon bor där. Vi ses om ett tag, okej? Sa hon och pekade.
- Okej..



Jag gick fram till dörren, plingade på. Hörde trappsteg inifrån huset. Någon öppnade. Det var Jasmin.

- Alex...?
_______________________________________________________________________________________________
Kommentera vad ni tycker!